0707 - 48 95 66

epilepsiforeningen.nsk@gmail.com

Om epilepsi


Epilepsi- vad är det?

Epilepsi kan uppstå när som helst i livet hos vem som helst. Det kan vara en disposition som är medfödd eller till följd av en skada. Det finns minst 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Det innebär att de ibland under oprovocerade eller kända utlösande förhållanden får epileptiska anfall.

Anfallen kan förekomma olika alltifrån ett eller ett par anfall under hela livet till flera anfall varje dag.
Epileptiska anfall orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller.
Följden blir ett epileptiskt anfall, vars utseende avgörs av var i hjärnan urladdningen uppstår.
Epileptiska anfall börjar alltid mycket plötsligt.
De varar från sekunder till minuter och slutar av sig själva. Oftast är medvetandet mer eller mindre påverkat under anfallet. (* Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, Socialstyrelsen, Artikelnummer 2019-2-8 )

Orsaker

Epilepsi orsakas av en permanent eller tillfällig skada i hjärnan. Skadans omfattning varierar. För de flesta med epilepsi ger skadan inga andra symtom än risken för epileptiska anfall. Är skadan mer omfattande kan symtom finnas även mellan anfallen till exempel i form av neurologiskt handikapp (förlamning, talsvårigheter m m) eller psykisk utvecklingsstörning. I vissa fall är skadan eller störningen så liten att den inte kan påvisas ens med de känsligaste undersökningarna. Skadan kan ha många orsaker. Allt som kan skada hjärnan kan ge upphov till risk för epileptiska anfall såsom till exempel skador uppkomna under fosterlivet eller i samband med förlossningen. Hjärnblödning eller hjärninfarkt, tumörer, förgiftning (alkohol) eller trafikolycksfall är andra exempel på orsaker.

Utredning

Diagnosen epilepsi ställs på den beskrivning som patienten och vittnen till anfallet ger. För att söka fastställa orsaken görs dels en neurologisk undersökning med noggrann sjukhistoria, dels laboratorieundersökningar, i första hand EEG, där hjärnans elektriska aktivitet registreras samt datortomografi eller magnetkamera, som visar eventuella skador på hjärnans struktur.